Header

tisdag 29 september 2009


I helgen som gick besöktes Stockholm Beer & Whisky Festival. Klyschan att förena nytta med nöje är sällan mer användbar. Det var många intressanta frågor som avhandlades med Berith Karlsson från Närke Kulturbryggeri, tillika ordförande i nya branschorganisationen Sveriges småbryggerier. Andra intressanta diskussioner fördes med Mikael Dugge Engström på Dugges Ale- och Porterbryggeri, Robert Bush på Grebbestad Bryggeri och Håkan Lundgren, Kenneth Sköld och Bengt Gålander på Sigtuna Brygghus, för att nämna några. Och självklart måste Ängö Kvartersbryggeri ha en monter 2010!

onsdag 23 september 2009

Fat och flaskor


Avslutningsvis fyller man ölet på fat eller flaska. Ett femtiotal fat fick vi med i köpet, men fler kommer att köpas in. Faten tvättas i den medföljande automatiska fattvätten som rengör och steriliserar faten med hjälp av ånga från ånggeneratorn. Det finns också en manuell flasktapp vilken ses på bilden ovan.

fredag 18 september 2009

4 x trycktank


Efter lagring hamnar ölet i någon av de fyra liggande trycktankarna, också de på 1600 liter var. Inne i tanken fylls ölet i en engångspåse i plast. Vid tappning reglerar men sedan trycket i tanken med tryckluft från en kompressor, inne i tanken, men utanför påsen. På detta vis sparar man koldioxid. Två jästankar, sex lagertankar och fyra trycktankar gör att man totalt kan ha tolv brygder på gång, nästan tjugo kubikmeter!

tisdag 15 september 2009

6 x lagertank


Efter jäsningen pumpas ölet över till en lagertank i rostfritt stål på 1600 liter. Här får ölet mogna och klarna under någon månad. Temperaturen är omkring noll grader vid lagringen så bryggeriets kylsystem på 10 kW får jobba. Det finns totalt sex lagertankar och varje tank har individuell temperaturreglering. Jäs- och lagertankarna har inbyggd spolkula, så de enkelt och effektivt kan rengöras mellan brygderna. För hundraprocentig desinficering blåser man slutligen ur dem med ånga från ånggeneratorn.

fredag 11 september 2009

2 x jästank


När vörten är kyld och syresatt hamnar den i en av de båda rostfria jästankarna. De är på 1900 liter var. Den väl tilltagna volymen är till för att skummet som bildas under jäsningen ska få plats. Ale jäser intensivt vid omkring tjugo grader under några dygn. Lageröl jäser långsamt, upp till två veckor, vid omkring tio grader. Jäskärlen har en kylmantel där glykolvatten från kylsystemet kan cirkulera. Varje tank kan ställas in på en individuell temperatur.

onsdag 9 september 2009

Vörtkylare


Efter whirlpooltanken pumpas den varma vörten genom en vörtkylare. Det är en rostfri plattvärmeväxlare där kylvatten möter vörten. Kylvattnet som hettas upp i värmeväxlaren hamnar i hetvattentanken där det hålls varmt till nästa bryggning. Det finns sedan en avslutande sektion i värmeväxlaren som kyls motströms med glykolvatten som håller minusgrader. Det kommer från samma kylsystem som kyler jäs- och lagertankarna. Inför jäsning av lageröl ska temperaturen sänkas från hundra grader till omkring tio grader, medan ale jäser vid omkring tjugo grader. Att kyla 1600 liter vört tar en timma. I samband med kylningen syresätt också vörten genom en luftningsarmatur kopplad till ett sterilfilter kopplat till en kompressor. Syret behövs i nästa steg...

tisdag 8 september 2009

Whirlpool


Efter avslutad vörtkokning pumpas den varma vörten in i en så kallad whirlpooltank. Vörten skickas in tangentiellt i sidan på tanken, vilket gör att vörten roterar i tanken. Centripetalkraften gör att humle och proteinutfällningar från malten, så kallad varmdruv, samlas i mitten på tanken. Genom att sedan tömma vörten ur tankens kant blir man effektivt av med dessa restprodukter, som ligger kvar i en hög på botten. Processen garanterar ett klart och fint öl.

torsdag 3 september 2009

Hetvattentank


Vid inmäskning och lakning i bryggverket går det åt stora mängder varmt vatten. För att inte behöva värma dessa mängder med ånga under kort tid finns en hetvattentank med hela tvåtusen liter hett vatten. Efter bryggningen återvinner man värmen ur den kokheta vörten som kyls genom en motströmskylare. Där möter den heta vörten kallt vatten. Resultatet blir att kall vört och hett vatten kommer ut ur värmeväxlaren. Hetvattentanken är mycket välisolerad, men har en liten elpatron för underhållsvärme.

tisdag 1 september 2009

Bryggverk


Det gäller att få upp glansen. Någon som har tips på hur man putsar koppar effektivt? Den högra bilden visar bryggverket när det var nyinstallerat i Danmark.

De båda kopparklädda pannorna är hjärtat i bryggeriet. De är tillverkade i Österrike 2006. Den vänstra pannan är mäsk- och kokkärlet vilket upphettas av den varma ångan från ånggeneratorn. Här blandas krossad malt och vatten till en mäsk. Stärkelsen i malten omvandlas till olika sockerarter när blandningen får vila vid 65 grader. Så småningom ska malten bort, och då kommer det högra silkaret till användning. Här silas vörten och man lakar ur så mycket socker som möjligt ur maltbädden genom att strila över varmt vatten. I nästa steg kokas den söta och klara vätskan - vörten - i det vänstra kokkärlet tillsammans med humle som ger ölet beska, smak och arom.


I kokkärlet till vänster finns en kraftig omrörare. Silkaret till höger har knivar som sakta roterar medan vörten sipprar ner genom den perforerade botten.